I Allâh den Nåderikes den Barmhärtiges Namn.

Ibland, efter att jag återvände från ett land av Jihâd, strax efter Hajj säsongen, blev jag ombedd att anmäla mig till huvudkvarteret av det Saudiska Inrikes Ministeriet i min stad. Jag blev informerad om att jag behövdes till förhör under en period som inte skulle överskrida två veckor. Jag blev sedan tagen till det kända Ar-Ruwais Förhörs Center i Ar-Ruwais Distrikt, Jeddah. Tillskillnad från Al-Hair det maximala säkerhets fängelset i Riyadh, där Dr Sheikh Salman Al-Owdah och Dr. Sheikh Safar Al-Hawali har suttit i häkte sedan september 1994 [över fyra år nu], Ar-Ruwais Förhörs Center är inte offentligt känt av internationella mänskliga rättsorganisationer så som Internationella Amnesty eller Röda Korset. Den Saudiska regeringen fortsätter att förneka existensen av ett sådant ställe. Ar-Ruwais Förhörs Center också platsen där Sheikh Abu Abdul-Azeez, initiativtagaren av Jihâd i Bosnien var kvarhållen i femton månader [han har sedan dess blivit frisläppt men är förbjuden att lämna landet] och Abu Abdur-Rahmân As-Sarehi, mästaren av det kända Lion's Den Operation emot Sovjetunionens armé i Jaaje, Afghanistan, 1987: utan tvivel den mest briljanta operation utförd av de utländska Mujahideen emot Sovjeterna i det tionde året av den Sovjetiska ockupationen av Afghanistan, är fortfarande kvarhållen.

När jag anlände till fängelset, blev jag placerat i ett stort rum med ungefär tio andra bröder. Jag var i ett sådan rum därför att alla isoleringsceller var fulla. Jag såg minst fem korridorer av celler, varje korridor höll ungefär 75 bröder, totalt över 350 bröder. Detta var endast min sektion: det finns andra sektioner av Centret. Jag kände precis över hälften av dessa bröder, eftersom jag träffade dem i olika länder av Jihâd. Det fanns också en korridor speciellt för kvinnor, där mödrar, systrar, döttrar och fruar till bröder hölls fångade. Det är viktigt att notera att det finns INGA vanliga kriminella i Ar-Ruwais. Ar-Ruwais är ett speciellt, hemligt förhörs center / fängelse, speciellt för "politiska fångar". Prins Naif, den Saudiska inrikes ministern, fortsätter att förneka existensen av politiska fångar i Saudi Arabien.

Jag spenderade de tre första dagarna i denna kommunala cell, utan några problem. Efter det blev mitt namn uppropat ifrån en lista och jag blev ombed att följa efter vakterna. De tog mig till ett speciellt rum, som innehöll många ovanliga saker: detta var en av de många tortyrkammare som fanns i fängelset. Jag blev sammansatt med två individer: en vakt och en förhörsledare. När jag sa "Assalamu-alaikum" till honom, svor han åt mig och sedan började han leka med mitt skägg, och göra narr av det. Han var slätrakad såklart.

Denna förhörsledare pratade med mig ungefär i en timme, under vilken han sa följande saker till mig:

"Vi är starkare och mer maktfulla än dig. Ni är inte Mujahideen, ni är homosexuella, ni är hundar, ni är kvinnor."

"Alla dina angelägenheter ligger i mina händer. Om jag vill, kan jag döda dig, jag kan beordra vakten att våldta dig och ingen har makten att stoppa mig om jag vill göra detta."

"Du kom hit på grund av att du gjorde det och det brottet och den och den saken." trots att han aldrig hade några bevis för någon anklagelse.

Efter den här första timmen, gick han och en annan förhörsledare kom in i rummet. Han var större och starkare än den första förhörsledaren. Han hade ett stort skägg, ett klädesplagg som var ovanför hans anklar och ett klart märke av förlängda nedfallanden på hans panna. Han satte handbojor på mig och började fråga mig några frågor. Under de kommande två timmarna, fortsatte han att fråga mig samma fråga, medan vakten fortsatte att slå mig på undersidan av mina fötter med en batong:

"Tycker du att Kung Fahd är en kafir och att den Saudiska regeringen är en regering baserad på kufr?"

Vid slutet av dessa två timmar, blödde mina fötter och de hade svullnat upp till dubbelt så stora. Mina tånaglar hade lossnat.

De frågade den här frågan till alla bröder, så att när bröderna väl har skrivit under pappret som konstaterar att de tror detta, kommer de utfärda en fatwa på dem, som fastslår att de är khawaarij, som lagligt kan bli dödade. Under dessa fyra timmar, sade de följande till mig:

"I Islam, när det är nödvändigt att utföra en obligation, då blir själva den saken en obligation. Det är en obligation för oss att skydda detta land, så det är tillåtet för oss att begå homosexuella handlingar på dig för att kunna skydda detta land. Vi kan våldta dig nu och döda dig nu. Vi är auktoriserade att kunna göra så." Sedan skrattade han och nämnde denna vers i Qur'an, [Surah Ta-Ha 20:55] skämtsamt: "From it we created you, and into it we will return you" och citerade hans bevis för att våldta mig. Det var vid den stunden som jag lovade mig själv att om jag någonsin såg denna man utanför fängelset, skulle jag döda honom och inte frukta konsekvenserna.

Förhörsledaren fortsatte sedan att läsa upp från en lista med brott som jag tydligen skulle ha begått. Vakten fortsatte att slå mig för att tvinga mig att erkänna till dessa brott, tills jag skrev till förhörsledare:

"VID ALLÂH, jag gjorde inte de där sakerna!"

Förhörsledaren sa sedan till mig,

"Allâh, lämna Honom åt sidan. Det här är mellan dig och mig: det har ingenting med Allâh att göra."

Sedan hotade han att våldta mig och försökte ta bort mina byxor, men jag vägrade. Vissa bröder i fängelset blev avklädda nakna. Andra såg förhörsledaren beordra vakten att ta av hans byxor och underkläder som ett sätt att hota dem. Minst en broder som jag känner blev faktiskt våldtagen. Andra bröder vägrade prata om detta ämne, på grund av skam och heder, men det var även andra bröder som blev våldtagna.

Under förhören, fortsatte förhörsledaren att slå mig med en batong och en piska, på mitt ansikte, händer och rygg. Min kropp blev svart och röd på grund av slagen. Sex månader efter, har jag fortfarande smärta i min rygg på grund av slagen. De svor åt mig och förbannade min mamma.

Vid andra tillfällen, blev jag beordrad att stå i flera timmar och soldaterna brukade slå mig om jag försökte sätta mig ner. Jag känner en algerisk broder som blev tvingad att stå i tre månader. Han blev slagen på undersidan av hans fötter och blod droppade ifrån dem. De tog av hans kläder och införde en batong i hans ändtarm.

En annan broder fick sitt skägg plockat hårstrå för hårstrå till det inte fanns kvar ett enda hårstrå i hans ansikte. Andra bröder fick nålar och andra vassa objekt införda i deras privata delar. Jag såg många bröder med tecken av elektrisk tortyr på deras kroppar.

Ar-Ruwais Center använder tre typer av elektrisk tortyr. En är en hand-hållen bedövnings pistol, en annan är i storleken av ett bilbatteri och den tredje är en enorm, sofistikerad maskin, vilken var känd av förhörsledarna som "Cinderella". Cinderella är en apparat i vilken hela kroppen av offret är införd. Hans armar, ben och midja är fastspända med starka band, medan elektrisk ström förs genom honom. Den är elektrisk kontrollerad och helt datoriserad. Vissa bröder lider av permanent hjärnskada som ett resultat av tortyren i denna maskin. [Det är viktigt att notera att inget Muslimskt land har teknologin att producera en sådan sofistikerad maskin. Ett Brittiskt företag i Selly Oak, Birminghang, England, är känd för deras specialgjorda 20 fot och 40 fot helt utrustade tortyrkammare, vilka säljs till Muslimska länder. Denna punkt var också diskuterad i parlamentet av några brittiska parlament medlemmar.]

Jag mötte Abu Abdur-Rahmân As-Sarehi [hans riktiga namn är Hassan As-Sarehi] i Ar-Ruwais. As-Sarehi var en utav de mest briljanta ledarna av Mujahideen i det Afghanska Jihâd. I Jaaje, 1987, inledde Mujahideen en djärv och spektakulär attack emot en stark Sovjet offensiv som involverade land- och luftstyrka. Det var en utav de mest kända striderna under hela kriget, och på grund av den höga risken som de sammanstötte, var den känd som "Lion's Den Operation of Afghanistan". Många framstående Mujahideen personligheter deltog i denna operation, så som Usama bin Laden, Abu Zubair Al-Madani och Sheikh Tameem Adnani bland många fler. Sheikh Abdullah Azzam var i den andra linjen vid fronten. Geniet och ledaren bakom denna operation var Abu Abdur-Rahmân As-Sarehi. As-Sarehi var Ibn-ul-Khattabs lärare [Ameer för de utländska Mujahideen i Tjetjenien] och lärde Ibn-ul-Khattab mycket om vad han visste, från tiden då han kom till Afghanistan som en ung tonåring, tills han åkte till Tadzjikistan, som en brilliant ledare.

Efter explosionen av den Amerikanska Armé basen i Riyadh, begärde den Saudiska regeringen att Pakistan skulle utvisa As-Sarehi, eftersom han levde i Peshawar under den tiden. De anklagade As-Sarehi för att vara involverad i denna explosion, utan att ha ens en tråd av bevis. Den Pakistanska regeringe gick med på att lämna över As-Sarehi till den Saudiska regeringen i återgäld för två av de högsta Pakistanska narkotika smugglarna som satt fängslade i Saudi Arabien och väntade på avrättning. Efter att fyra bröder blivit avrättade i Saudi Arabien för att ha påstått planerat Riyadh explosionen, skulle den Saudiska regeringen ha frisläppt As-Sarehi, men de fortsatte att häkta honom. Han har nu suttit i fängelse i över tre år och följande saker har blivit gjorda på honom:

Hans nacke var utdragen ifrån hans kropp så att den är permanent handikappad. Han kan inte längre vrida hans nacke sida till sida. Han har blivit avklädd naken och tvingad att stå upp i veckor utan slut. Han blev utsatt för elektrisk tortyr från alla tre typerna av elektriska tortyrredskap, det inkluderar "Cinderella". Han har blivit nekad besök från hans familj. Hans kropp har blivit väldigt svag nu och hans ansikte är vanställt, likt någon som har gått igenom svår fysisk och mental tortyr.

Mitt under all denna tortyr, sade As-Sarehi till hans förhörsledare: "Ge mig ett ark papper och jag ska skriva under det för att erkänna till varje brott som ni anklagar mig för. Jag dödade Presidenten Kennedy, jag dödade Kung Faisal, jag utförde Riyadh och Al-Khobar explosionerna, vad du vill." Hans förhörsledare svarade honom att det inte var tillräckligt bra; de ville veta hur han hade gjort det. Han svarade till dem "Jag säger till er, jag gjorde inte de där brotten, så hur kan jag säga till er hur jag gjorde dem?"

Jag såg en annan broder i fängelset, Abu Asim Al-Makki [Muhammad Hamdi Al-Ahdal], som var känd för hans hjältemodiga insatser i den kända Striden för Tishin, Bosnien, under 1992. I denna operation, förlorade han ett ben och har varit förlamad i en arm sedan dess. Abu Asim, som redan är handikappad, blev slagen med skor i hans ansikte. Förhörsledarna slog honom med batong på hans handikappade kroppsdelar och spottade i hans ansikte. Hans ansikte ser också ut som om han genomgått svår fysisk och mental tortyr.

En annan broder känd för sin hjältemodiga insats i Afghanistan, Abu Ishaq Al-Makki var i Yemen. Prins Naif [den Saudiska inrikes ministern] reste till Yemen och tog tillbaka den här brodern i hans egna plan. Han har blivit svårt torterad i fängelset, avklädd naken och slagen.

En natt medan jag var i fängelse, och villkoren var extremt tuffa för bröderna, jag mötte en av bröderna som hade sett en dröm innan Salat-ul-Fadjr en natt. Han såg Allâhs Sändebud [Sallallahu 'aleihi wa Sallam] och Sändebudet [Sallallahu 'aleihi wa Sallam] sade till honom: "Informera bröderna å mina vägnar, att änglarna tävlar ibland dem själva att skriva ner deras belöning." Denna dröm hos brodern medförde lite lättnad och uppmuntran för resten av bröderna. Men, vi sa inte vem som hade denna dröm, annars skulle den brodern ha blivit torterad för att han hade drömmen överhuvudtaget.

I Ar-Ruwais, var vi inte tillåtna att åkalla Allâh [göra du'aa] med våra händer utsträckta. Kanske så visste förhörsledarna djupt nere i sina hjärtan hadithen från Profeten [Sallallahu 'aleihi wa Sallam] att "det finns inget hölje mellan Allâh och åkallelsen av den förtryckte." Vi var tvungna att urinera i en liters flaskor framför de andra bröderna och även utföra andra behov öppet.

Förhörsledarna svor konstant åt och skymfade de som arbetar för Islam, bland de lärda, Mujahideen och de som kallar till Islam. De sade att Sheikherna Salman Al-Owdah och Safar Al-Hawali [i Al-Hair fängelset, Riyadh, sedan September 1994] var khawaarij och kafirs.

Det fanns en separat sidodel i Ar-Ruwais enbart för kvinnor. Där, höll de fruarna, döttrarna, mödrarna och systrarna till bröderna. De hämtade hustrun av en broder och hotade att våldta henne om inte brodern erkände de brott som de anklagade honom för. Brodern signerade vederbörligen vad som helst de bad honom om. En broder rymde från landet innan han blev arresterad, så den Sudiska inrikes ministeriet fängslade sju kvinnliga medlemmar av hans familj, i åtta månader, som ett knep för att be brodern att komma tillbaka. Det var vanligt för dem att klä av bröderna nakna och göra narr av deras privata delar. Allt detta är ifrån landet som kallar sig själv Balad-ut-Tawheed [Landet av Tawheed] och vars härskare kallar sig själv Khadim-ul-Haramain Ash-Sharifain [Förmyndare av de två Heliga Moskéerna].

Namnen på några av torterarna i Ar-Ruwais är:

Adnan Filimblaan [han var den värsta]

Talib Ad-Dhabbaagh

Al-Qusayfaan [Jag minns inte hans förnamn]

Ghazi Al-Judaibi

Al-Zagzoug [han var chefen över Ar-Ruwais, som är känd för att krypa till Inrikes Ministern, Prins Naif]

Som en avslutande punkt, den tidigare Egyptiska Inrikes Ministern, Zaki Badar, blev avskedad ifrån hans tjänst därför att han var för hård och omänsklig i hans torterings metoder, och många människor dog under hans ansvar. Det Saudiska Inrikes Ministeriet anlitade därför honom och han hjälpte till att organisera de olika tortyrmetoderna på bröderna. Han var Prins Naifs personliga rådgivare om hur man handskas med Islamister. Prisad vare Allâh att han dog under det senaste besöket till USA.

Efter att man blir frisläppt, har alla bröder fått deras pass beslagtagna så att de inte kan resa utanför landet. Dessutom, vissa bröder lider fortfarande från permanenta skador vållade i Ar-Ruwais. Vi ber Allâh att frisläppa de bröder som finns kvar där: Hassan As-Sarehi, Muhammad Hamdi Al-Ahdal [Abu Asim Al-Makki], Abu Ishaq Al-Makki, Abu Shaheed Ash Sharqi och andra. Prisad vare Allâh, detta gör oss endast starkare, som Allâh säger i Qur'an:

أَمْ حَسِبْتُمْ أَن تَدْخُلُواْ الْجَنَّةَ وَلَمَّا يَعْلَمِ اللّهُ الَّذِينَ جَاهَدُواْ مِنكُمْ وَيَعْلَمَ الصَّابِرِينَ

"Do you really think that you will enter Paradise, until Allah has decided from amongst you, those that make Jihad and those who are patient?"

[Surah Al-'Imran 3:142]

En Mujaheed Broder.

Källa: Azzam Publications
Sprid gärna vidare detta material, så länge ni länkar tillbaka till bloggen. BarakAllâhu feekom.